Beständighet
Ett av Klättermusens kärnvärden

Långsiktigt tänkande vägledde Klättermusens unika skapandeprocess

Som med så många andra framsteg så började att allt med något litet och beskedligt. Något som framstod i alla fall framstod som litet och beskedligt.

Ilskan över en trasig damask mitt i ett snöoväder fick långtgående följder. Snarare än att utföra en tillfällig lagning, satte sig klättringsprofilen Peter Askulv ner för att analysera den trasiga damasken och dess tillkortakommanden. Han ville förstå hur han kunde förhindra att samma problem uppstod igen. Det som var alltför uppenbart var att damasken var en ganska trist blandning av kontorsdesign, avsaknad av insikt om verkliga förhållanden på fjället och enkla materialval. Damasken var helt enkelt inte alls lämpad för Peters användningsområden. Följdfrågan blev hur en idealisk damask borde se ut.

En ny damask tog sakta men säkert skepnad. Genom att samtal och utbyta erfarenheter med andra klättrare, grottkrypare och utelivsfolk i sin omgivning kunde Peter bygga på samlad kunskap när han skapade sin nya damask. En damask som var utformad för att klara av fjällens berggrund som envetet nötte ner alla material som kom i kontakt med den. Utformad för vindpiskad snö som trängde in i varje hålrum där den frös till is. Damasken var inte fulländad men det var en mycket lovande början, och vida överlägsen allt Peter och hans vänkrets haft tillgång till tidigare.

Left
Peter Askulv
Ca 1987

Above
Field trials
2012

Ritningarna för damasken spred sig bland hans vänner som utgjorde en nära grupp av friluftsentusiaster. Att faktiskt tillverka damasken var upp till var och en, vilket medförde andra problem när det kom till materialtillgång och sammanfogning. Det som framstod som alldeles uppenbart var, att Peter hade lyckats utvinna en form ur allas erfarenheter och förhoppningar som faktiskt gick att sätta ihop till en funktionell och slitstark damask som gick att tillverka med mycket begränsade medel. Vad mer skulle man kunna förbättra på samma sätt?

Sett i efterhand är det uppenbart att beständighet var ett kärnvärde redan från början, men det var inte vårt avstamp. Vi började med förbättringar, som råkade bli all-omfattande.

När Klättermusen utvecklade sina första konstruktioner började några övergripande idéer att framträda. Tre nyckelidéer blev tydliga. Konstruktioner gick att förbättra. Materialen kunde förbättras. Utrustning ska vara beständig och hållbart tillverkad.

Sett i efterhand är det uppenbart att beständighet var ett kärnvärde redan från början, men det var inte vårt avstamp. Vi började med förbättringar, som råkade bli all-omfattande.

Maskinisten har sina verktyg, klättraren har sin utrustning. Klättermusen skulle tillverka utrustning.

Utrustning som är beständig var mer än bara ett krav i en omgivning där utrustning som inte fungerar kan förvandla en utmaning till omedelbar fara. Utrustning som är beständig måste gå att underhålla och laga när något går sönder eller slits ut. När utrustning kan underhållas blir den långlivad, och kan användas tills materialet slitits ut. Utrustning som är både beständig och långlivad behöver inte ersättas, och kan vara hållbar om källmaterialen inhämtas på ett ansvarigt sätt.

Målet var dubbelt; skapa utrustning som är så beständig som möjligt, med minsta möjliga inverkan på naturen. Den skara med entusiaster ur vilken Klättermusen uppstod delade alla dessa ideal, och det var ett kraftfullt ståndstagande som drivit Klättermusen framåt i över 40 års tid.

Med rötterna i en enkel kollektivverkstad har Klättermusen kämpat vidare för att möta sina ideal. Konstruktioner, material och hållbarhet har alla förbättrats radikalt under den tiden, vilket alla som äger ett par nu 20 år gamla Freke kan vittna om. Trots att det fortfarande finns utrymme för förbättringar har vi kommit så mycket närmare våra ideal om bestående utrustning tillverkad på ett hållbart sätt.

Above
Field trials
Ca 1998

Left
Workbook
1993